Tänk så lite man vet av vad som ligger framför...
Första Maj 2010 hade vi blåsigt och kallt typiskt inomhusväder. Trevlig lunch på Richmyller med goda vänner på förmiddag förbyttes i hjärtklappning och oroligt hjärta för May under eftermiddan och kvällen. 20:30 åkte vi in till akuten där hon genast fick den allra bästa vård.22:45 fick May åka upp på en avdelning där de ville behålla henne över natten och jag åkte hem i natten och tackade Gud för att vi haft 28 km till närmaste sjukhus och inte 250km som det var där jag bodde förr.
Kommentarer
Postat av: sara
Usch, så tråkigt! Hoppas att May känner sig piggare igen! Hälsa så gott!
Trackback